Andra söndagen i fastan

Första läsningen: Jos 4:15-24

Herren sade till Josua: ”Befall prästerna som bär arken med förbundstecknet att stiga upp ur Jordan.” Då befallde Josua prästerna: ”Stig upp ur Jordan.” Knappt hade prästerna som bar Herrens förbundsark stigit upp ur Jordan och satt fötterna på torra marken, förrän Jordans vatten återvände och steg över sina bräddar som förut. Det var den tionde dagen i den första månaden som folket steg upp ur Jordan och slog läger i Gilgal, vid Jerikos östgräns.

De tolv stenarna som de tagit ur Jordan reste Josua i Gilgal, och han sade till israeliterna: ”När era barn en gång frågar sina fäder: Vad betyder de här stenarna? skall ni förklara för dem: Israeliterna gick torrskodda över Jordan när Herren, er Gud, lät Jordans vatten torka bort inför er tills ni gått över, liksom han gjorde med Sävhavet, som han lät torka bort inför oss tills vi gått över. Det skedde för att alla jordens folk skall förstå att Herrens hand är stark och för att de alltid skall frukta Herren, er Gud.”

Andra läsningen: Rom 6:1-8

Vad innebär nu detta? Skall vi stanna kvar i synden för att nåden skall bli större? Naturligtvis inte. Vi som har dött bort från synden, hur skall vi kunna leva vidare i den? Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död? Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. Ty har vi blivit ett med honom genom att dö som han skall vi också bli förenade med honom genom att uppstå som han. Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med honom för att den syndiga kroppen skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. Ty den som är död är frikänd från synden. 8När vi nu har dött med Kristus är vår tro att vi också skall leva med honom. 

Evangelium: Matt 7:15-21

Akta er för de falska profeterna, som kommer till er förklädda till får men i sitt inre är rovlystna vargar. På deras frukt skall ni känna igen dem. Plockar man kanske druvor på törnen eller fikon på tistlar? Så bär varje gott träd bra frukt, men ett uselt träd bär dålig frukt. Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett uselt träd bära bra frukt. Varje träd som inte bär bra frukt huggs ner och kastas i elden. På deras frukt skall ni alltså känna igen dem.

Inte alla som säger ’Herre, herre’ till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja.