Vi kaldéer från öst (Irak, Syrien, Turkiet och Libanon) har rötterna till den kaldeiska riten som accepterade kristendomen från aposteln St. Tomas. Det gjordes under det första århundradet e.Kr. av sina tjänare Mar Addai och Mar Mary som predikade i det heliga landet vår förfäder Abrahams land som uppfyllde Guds kallelse från landet Orr. Den kaldeiska kyrkan grundades i Mesopotamien där den har vuxit och nått Tibet och Indiens gränser. En gång i tiden nådde kyrkan i öst mer än 80 miljoner människor, men på grund av omständigheterna som den kaldeiska kyrkan genomgick, började invandringen sprida sig västerut, vilket pågår än idag. År 1886 anlände de första kaldéerna till Amerika, där mer än tiotusentals kaldéer etablerade sig. Där fanns många biskopar, präster och kyrkor. Vidare spred sig invandringen till Kanada och Australien. Till skillnad från resterande länder var invandringen till Europa försynt, eftersom kaldéer reste till Europa endast för studier eller handeln. Omständigheter och förhållanden som Irak fick uppleva i början av sextiotalet resulterade i urbanisering men också migration till andra länder. På nittiotalet började allt fler kaldéer emigrera. I Sverige anlände de första kaldéerna från Turkiet under sextiotalets slut. Efter detta anlände kaldéer från Syrien, Libanon samt från Irak i slutet av sjuttiotalet. Idag finns det ca 30 000 kaldéer utspridda över hela Sverige, ända från norr till söder!
